Komplimanger

veckan:

1. Skjutsade hem två kompisar från salsakvällen i Stockholm i onsdags och fick höra att jag kör bil bra och att det känns tryggt. Och jag som inte har egen bil utan hyr en bil tre gånger om året. De kompisarna blev ännu bättre vänner nu :)

2. Hade min chef för gymmet som gäst på mitt gympapass idag och som sade: ”Det var det roligaste passet som jag har varit på, någonsin!” Oj. Och då går chefen ändå på många olika pass hos konkurrenterna, inklusive Friskis. Dags att begära löneförhöjning? ;-)

Semestersalsa

Ikväll var det dags för första salsan på hemmaplan efter semestern. L’Orient hade slagit upp portarna och Sami var glad som vanligt. Discjockeyn spelade några bra låtar, till och med en bachata, så det blev dans och sedan snack med alla vännerna. Kom hem, öm i fötterna men glad. Det är härligt med dans!

Salsa dagens höjdpunkt

Dagens vits: Vet du om att de ska döpa om Vita huset när Obama installeras nästa vecka? Jo, från ”The Whitehouse” till ”The Black Barack”. (Tack, B.)

Dagen kvällsmat: Ugnsbakad lax med hemlagad pesto, olivolje- och vitlökskryddad paprika och gnocci. Som förrätt serverades enkel sallad på bladpersilja, granatäpple och balsamvinäger. Lågt glykemiskt index och fullt med proteiner och antioxidanter.

Dagens höjdare: Salsa på L’Orient, för det var premiär på vårterminen, alla kompisar var där och så överskott på tjejer. Kom hem med ett stort leende på läpparna! Sami räknade dessutom till tio nya ansikten (han har koll!).

Fantastisk dansfinal

Jag tittade på finalen i kanadensiska So you think you can dance Canada och det var hög kvalitet rakt i igenom. Vilken bra underhållning det var!

Jag håller med de sju (!) domarna som deltog i finalprogrammet: Denna första säsong av SYTYCD i Kanada slår alla andra säsonger i USA, Skandinavien och Australien vad gäller kvalitet och kunnande; topp 20-dansarna är de bästa som jag har sett bland alla säsonger och bland alla upplagor av showen. Att sedan kunna ge konstruktiv feedback är en sann konst men det har domarna bidragit med, vilket gjort programmet än mer intressant att följa.

Alla fyra i finalen är väl värda att vara där, var och en representerandes sin egen dansstil: ballerinan Allie, modern dans-killen Nico, ballroomdansaren Natalli och popparen Miles. Allie blev bästa tjej medan Nico vann hela tävlingen.

Apropå dans. Jag besökte i helgen för första gången den nya nattklubben Strandgatan 2 i Linköping, som gav ett gott första intryck — även om man inte kunde beställa valfri ale i baren (det fanns inte någon ale alls). Discjockeyn spelade annorlunda mixar av kända låtar men som fortfarande var dansbara och det var gott om plats på dansgolvet. Det var blandat med åldrar, precis som på Harrys en lördagkväll; med andra ord, där var killar med ölglas på dansgolvet som inte borde vara där med just ölglas i handen (husets servitörer fick nämligen städa efter dem).

Dans är kul.

Dans som gör en glad

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=Ze5bIIIJZCI[/youtube]

Kollar på So you think you can dance, Canada, och ibland dyker det upp dansare som gör en jätteglad: som Katie Lee från Toronto. En tjej som poppar och lockar med en ren, klassisk stil, härlig musikalitet och humor! Det är en krävande dansstil där man spänner och släpper en muskel i en led i taget, varvar med att stanna upp rörelsen och sedan även glida mjukt över flera leder — allt för att skapa en illusion av en robotliknande rörelse, som ändå svänger.

Det var Katies första audition någonsin (!) och hon gick direkt vidare till finalen, där dansarna ska gallras ytterligare innan tittarna får komma in och rösta.

Njuter under kvällen av nybakta finska hålkakor, som sprider sin doft av kummin i lägenheten.

Nyår med samba

Jag firade nyåret i Stockholm med god vän, då vi åt och drack gott och avslutade kvällen (natten) på Bar Brasils fest på Fasching. Vi dansade oss svettiga och roade oss tillsammans med hundratals andra och liveband in på småtimmarna.

Julledigheten har bland annat inneburit att jag har haft tid att installera cygwin och därmed emacs på min windows vista-dator hemma. Äntligen kan jag snabbt skapa textdokument med de kommandon jag är van vid att använda: ctrl-e, ctrl-a, ctrl-k, meta-y och meta-w o.s.v.

Till kvällsmat blir det räkor med jordnötter, sambal oelek, koriander, gurkmeja  m.m. och ris.

Salsanypremiär

Tränade styrka en timme vid dagens slut och drog sedan ner till stan — för min nypremiär på salsagolvet! Det var riktigt kul att åter träffa gamla danskompisar, och så några nya, som jag kände igen från arbetsboden förra söndagen. Fötterna ömmar men själen mår bra, så här efteråt.

Utgång

Huh, är hemma igen men öm i fötterna efter en danskväll nere på stan. Började dock kvällen med att sitta ett bra tag och snacka i baren på Bishops Arms. Fann att vi var ett par där som hade körbakgrund och den andre spelade gitarr. Vi drack ale och diskuterade musikens roll i livet. Det visade sig att jag känner hans gamle körledare.

På Harrys var det fullt ös på det lilla dansgolvet. De hade nattklubben stängd för vi var inte så många, så det fick räcka med röjet där uppe. Gyllene tider-potpurriet var härligt men tyvärr för upphackat. Många på danshumör.

Fortsatte lördagen att städa och lyssna på Gals and Pals — Svante Thuresson anno 1965 — och gå en långrunda med stavarna ut på landet, vilket var helt underbart. Hade med mig två småflaskor i ett midjebälte med dricka i det varma och kvava vädret. Gick förbi utomhusbadet där barnens stoj hördes lång väg.

Dans hela natten och Solstollarna

Öm i fötterna men glad är jag efter att ha dels dansat nonstop i fyra timmar och sedan promenerat hem efter en kväll på Harrys i Linköping.

Det var lite folk ute på stan men desto trevligare på dansstället. Jag var riktigt upprymd och det syntes nog när jag dansade eftersom tjejer (pluralis!) kom fram och sade dels att jag är skön och dels att jag dansar bra. Dans är naturligt för mig, att tolka musiken med kroppen. Det var en skön kväll i alla fall. Jag gillar verkligen att stuffa.

Här är visst lite pestolax kvar från kvällsmaten; det blir gott att mumsa på nu. Passar även på att se det sjuttonde avsnittet av So you think you can dance innan jag går och lägger mig. Den av Mia Michaels koreograferad inledningsdansen tar andan ur mig. Nu är det bara åtta personer kvar.

Efter lunch kollar jag på nostalgi-dvd:n med Solstollar och toffelhjältar, som jag fick med posten i förrgår. ”Baby, vad jag längtar efter dig” — vilken underbar beatlespastisch! Och Anna Book, 13 år gammal, som framför sin första hit, ”Killsnack”, en solstollelåt. Jag var nog förresten inte ensam om att vara kär i Carina Carlsson, som var sexton år och sjöng så bra. Jympade till hennes sång och Solstollarna live med F&S i Pildammsparken i Malmö i slutet på 1980-talet. Det är nostalgi — eller ”på fjernsyn”, som Skumberg säger.

Utekväll med disco

Hemma igen, efter en kväll med pakistanska och marockanska vänner på Harrys. Smuttar lite på carmeneredruvans saft och lite vitmögelost på ett litet kex. Är glad, dels för att vindsförrådet är städat och dels för att discjockeyn hade den goda smaken att spela I don’t feel like dancin’ :-) Då går det inte att låta bli att röra på kroppen.

Nästa sida »