Nyår med samba

Jag firade nyåret i Stockholm med god vän, då vi åt och drack gott och avslutade kvällen (natten) på Bar Brasils fest på Fasching. Vi dansade oss svettiga och roade oss tillsammans med hundratals andra och liveband in på småtimmarna.

Julledigheten har bland annat inneburit att jag har haft tid att installera cygwin och därmed emacs på min windows vista-dator hemma. Äntligen kan jag snabbt skapa textdokument med de kommandon jag är van vid att använda: ctrl-e, ctrl-a, ctrl-k, meta-y och meta-w o.s.v.

Till kvällsmat blir det räkor med jordnötter, sambal oelek, koriander, gurkmeja  m.m. och ris.

Linköpingscyklister är lantisar

Var på besök i Stockholm över nyår och lade märke till en stor skillnad i cykelbeteendet: I huvudstan följer ju cyklisterna gällande regler och visar även hänsyn. Det var mitt intryck — och jämfört med denna uppenbarelse är pedaltramparna i Linköping rena lantisar.

Signaturen ”Cykellyckan” gör en bra sammanfattning av läget i den östgötska universitetsstaden på insändarsidan i Corren den 13 december 2007. Troligen är han/hon från den ironiska generationen, för rubriken på insändaren är ”Linköping – Sveriges cykelvänligaste stad?”. Här är några bra citat ur artikeln:

”Vi cyklade genom centrum. Skön känsla att glida fram på trottoarer, över gångsställen, mot rödljus och enkelriktat … En härliga känsla av frihet [...] när vi tvärsar på övergångsställena eller kör på fel sida av gatan.”

”Fotgängarna … fattar inte att vi får cykla på trottoarerna i vilken riktning vi vill. … [De] borde ha hjälmtvång.”

”I mörker behövs inga lampor, inga reflexer. Vi cyklister syns ju ändå.”

”Som nybliven Linköpingscyklist leker livet. Linköping är verkligen anpassat för oss.”