Uppiggande rysk höstfest

Njuter fortfarande av känslan av en lyckad fest från i fredags kväll, då jag var med på en rysk fest. Till och med Lenin var där, som återuppstod ur det välbesökta mausoleet på festen, lagom till att middagen började. Baren tog bara emot den lokala valutan, ”putiner”, det vill säga 10-rubelssedlar med (en ung) Putin på (sic!), som man fick växla till sig på den svarta marknaden under kvällen. Njöt av härlig dans till proffsig levande musik och med nya, sköna dansskor på fötterna.

På jobbet idag märktes en allmän trötthet bland kollegorna, kanske en följd av dels omställningen till vintertid och dels att vi fick ett så drastiskt förändrat väder på bara en helg. Lyssnar på Lisa Nilssons senaste skiva med brasilianska guldkorn från tropicaliarörelsen på svenska och fortsätter rätta tentor.

Själavård

Njuter av en underbart god laxpasta med gurka, paprika, vitlök och wasabi till lunch, mmm, men smaklökarna är inte riktigt på topp eftersom jag är däckad av förkylning. Matlagningen blir som terapi när det känns tungt.

Gick en runda med stavarna på kvällen, precis innan solen gick ned. Satte på en skiva med OMD och rättade några tentor, medan jag sippade på Gröna drömmar-te och åt kex med ost. Mår mycket bättre, för nu känner jag vitlöken från lunchen :-)

Brasilien för en ny generation

Lyssnar på Lisa Nilssons nya skiva med brasiliansk musik på svenska och det är vackert. Det blir känslosamt för mig när den fantastiska musiken nu förstärks av den poetiska texten som äntligen kommer fram, för nu är den på svenska, översatt av Lisa själv. Har sedan tidigare Sylvia Vrethammars samling med samma tropicaliamusik. Det känns tryggt att en ny generation har upptäckt Brasilien.

Nattliga uppdrag

Nu är det lördag :) fast väldigt tidigt; är uppe och rättar inlämningsuppgifter i en kurs … Håller mig vaken genom att lyssna på Scissor Sisters samtidigt. Gläder mig åt med vilken entusiasm studenterna har tagit sig an att lösa uppdraget på, i uppgiften. Tar en paus och sjunger med i en sång.

Avtal, men för vem?

Hoola Bandoola Band sjöng en gång: Vem kan man lita på?

Jag slås av den själviskhet och de divalater som råder i samhället, för det kan väl inte kallas något annat? Jag tänker på dem som väljer att inte betala tv-licens trots att det drabbar kollektivet, och det till och med när det är lag på att betala. Har idag stött på bekanta som, i ett annat sammanhang, struntar i att följa ett avtal eftersom ”det ändå inte är skrivet i sten, och går att tänja på”. En annan variant är de som av bekvämlighet väljer att ”glömma bort” ett avtal som ingåtts, för att lura sig till att få en snabb lösning utanför den gängse proceduren. Suck.

Lika själviskt är det när man väljer att cykla på trottoaren för att man vill ta den väg som är snabbast och bekvämast för en själv — oavsett hur många gångtrafikanter man skrämmer under färden! — istället för den väg som är lämpligast eller trafikenlig. Associerar snabbt till dopningen inom idrotten.

Skakar av mig de grå tankarna och lyssnar på Roxettekonsert i P3 istället, innan det är dags för Hey Baberiba och så även en inspelad intervju med den gamle fotbollsidolen Torbjörn Nilsson (han är också kräfta).

Dagens språkundran: snabbmatsaffären Jalla på campus envisas med att ha ”18 års gräns” för tobak. Betyder det att jag om jag beställer en ask idag så får jag den om arton år? ;-) Det är även hemskt jobbigt med ”40 års kalas”, jag som blir trött efter bara fem timmar …

Trottoaren en cykelväg?

Aah, lillelördag och kulturnyheterna, ikväll med Per Sinding-Larsen. Så det är så jag skulle låta om jag försökte prata rikssvenska (Per är från Ystad, en annan skånemetropol). Annars är DN:s kulturdel den vardagshöjdare som jag läser under eftermiddagsfikat på jobbet.

Var idag och handlade tvättkorgarna som jag har drömt om. Lyckades få ner priset på dem också, med tio procent. Behållarna hänger nu på var sin krok i badrummet, så att tvätten ska kunna bli grovsorterad redan innan den ska in i maskinen.

Promenerade på gågatan i centrum och blev påkörd av cyklist. Nej, det var inte så farligt som det låter, men till syvende och sidst var det bara en tidsfråga. Det är ju total anarki som råder, när det vimlar av cyklar på trottoarer, mot rödljus och på fel sida av vägen. Nåja. Den på detta sättet huvudlösa tjejen som körde ett hjul i sidan av mig bara log, vilket i och för sig var en trevlighet mitt i det otrevliga, men hur kul var det för mig som trodde att en gågata skulle skydda mig från fordon, åtminstone dem som är snabbare än 7 km i timmen? Jag tror detta är ännu en anledning att istället handla inomhus i köpcentrumen och galleriorna i stans utkanter.

Äh. Sätter på Scissor Sisters och blir på strålande humör igen — och tar tag i dagens disk.

Heldag med sång — och en liten språkundran

Det var en lång dag som vanligt när det är tisdag för mig, eftersom det har varit körövning idag. Tillbringade en och en halv timme på stan också och undersökte priser och storlekar på smoking inför en kommande höstfest. Hade dessutom sjungning med sånggruppen, då vi underhöll och sjöng bra. Jo, och så var det körsång på jobbet också idag, och den var kul och stimulerande. Ingår i friskvårdssatsningen.

Hann också med en minikonstrunda på Galleri R och Galleri Blå. Gillade skarpt det mesta av göteborgskoloristerna (mycket färg och kustnatur!) men inte allt av Ardy Strüwer (för mycket tuttar).

Veckans hemmaprojekt: att skapa en dubbelbootad disk med W*ndows XP och Ubuntu på.

Dagens språkundran: Varför heter det Champions League och inte Mästarligan? Finländarna har i alla fall fattat.

“Stör jag?”

Den konstigaste frågan man kan ställa i telefonen måste vara ”Ringer jag och stör?”. Vad svarar man på det? Jag blir lika ställd varje gång. Det är klart att uppringaren stör — det är ju telefonens natur! — men det är helt okej eftersom jag ju har bekräftat det genom att lyfta luren och svara! Skulle man vara ärlig och svara ”Ja!” då skulle man förmodligen riskera att stöta sig med personen ifråga, trots att man inte menar något illa utan bara är ärlig — och skulle man yppa ”Nej” så är man oärlig mot sig själv … hmm.

Förmodligen undrar uppringaren egentligen ”Jag tänker tala en längre stund med dig. Har du tid?”. Ja, men säg det då :-)

Saxsystrar bjuder upp

De sjunger I don’t feel like dancin’, men det är ju precis det man vill göra (dansa, alltså) — när man hör Scissor Sisters. Bandet ger vibbar till både David Bowie, Elton John (som till och med spelar med på låten) och Bee Gees. Oj, vad bra det är! Snacka om gränsöverskridande och nittonhundrasjuttiotalsnärkontakt av tvåtusentalsgraden. Sjunger med i falsett.

Ska ikväll fixa till min statys armar, eller snarare brist på armar, som jag ska ha med mig till spexföreställningen i Stockholm imorgon. Det kommer att gå som en dans. Dricker en kopp Gröna drömmar-te, nyinköpt från stan, där jag höll på att bli påkörd av cyklist — på gågatan! Cykelvett efterlyses.

Att ta hand om sig själv

Lever fortfarande i ett rus efter herrlandslagets i fotboll framgångar i EM-kvalet både mot Spanien och Island. Tänk vad lättpåverkad man är. Det är just sådana här händelser på dumburken som gör det värt att betala tv-licensen. Tänk på det, kulturministern.

Pratade av en slump med en främmande person, som sade att hon minsann tog hand om sin kropp. Vältränad var hon. Det som dock skar i mina öron var att hon samtidigt rökte cigarretter. Ville inte säga rakt ut att en tredjedel av alla cancerfall orsakas av rökning. Det är någorlunda okej att säga att man är vältränad (Patrik Sjöberg var ju det på sin tid) men jag ryser vid tanken att det fortfarande finns de som tror att de tar hand om sin kropp när de bolmar på glödande växtdelar.

Nästa sida »