Nu är det officiellt vår, nämligen när vicevärden har öppnat även entrén till gräsmattehållet i huset (den är stängd under vinterslaskhalvåret)! Det blev också en cykeltur med motionsracern på tidig kvällstid, med drömmar (snart sanna!) om varmare väder och en längtan ut på landsbygdens vägar bland gula rapsfält, slingrande och lagom backiga rundor (efter uppförsbacke kommer ju alltid en skön nerförsbacke).
Jösses, schackboxning på riktigt! Jo, det är sant: det var tävling i Köln, såg jag på sportnyheterna. Hipp hipp-gänget hade ju sporten som en sketch i sin humorserie, som en OS-gren som fick avslag. Nu väntar jag bara på att rallypingis införs också i verkligheten… 
Ojojoj, vad det kliar i benen! Promenerade hem som vanligt genom skogen och löpspåret, där det kryllade av joggare — och jag fick sådan lust att hänga på i sågspånet. Tänk att få springa en runda och njuta av dofterna och ett lätt löpsteg. Jag hade dock redan tränat idag under lunchen och var på väg till kvällsmaten och annat planerat … Det får bli en runda imorgon istället!
Apropå något helt annat: Läste att salsalegenden Ray Barretto gått bort. Han dog — av passiv rökning: www.salsaweb.com/articles /ray_barretto_dies.htm (han gick bort den 17 februari, 77 år gammal).
Läste i veckan att en av mina favoritförfattare har gått bort, 84 år gammal, nämligen den polske science fiction-författaren Stanislaw Lem. Hans devis var: Människans värste fiende ute i rymden är hon själv. Glömmer aldrig när jag såg Tarkovskijs filmtolkning av Lems bok Solaris, där devisen är som tydligast. Måste läsa om några av böckerna (rymdpiloten Pirx och The Futurological Congress) nu, och även se om ovannämnda film.
Just nu på stereon: Ry Cooders Chavez Ravine, mmm … Senare på radion: Teddy i P4.
Wow! Är nyss hemkommen från premiären på Orphei Drängars vårturné, som startade i Linköping ikväll. Vilken nyansering och sångskicklighet — och vilken solist (Michael Weinius)! Dessutom uruppfördes ett svenskt stycke som OD hade beställt — ”Vindhymn”, en komposition av Mats Larsson Gothe — och ett annat engelskt sjöngs för första gången i Sverige. Vilken generositet! Konserten ramades in av traditionella svenska vårsånger och i övrigt var det nordiskt (Grieg underbara Våren, Södermans Bondbröllop och Nielsens Fynsk foraar, bland annat) och östeuropeiskt (Dvorak och Kodaly, bland annat). Det var balsam för själen — ursäkta klichén. Läs mer på www.od.se
Det är sushi-tema på kvällsmaten idag. Underbart gott! Hade inte tid att göra det själv den här gången eftersom det är ishockey på tv ikväll — jag måste ju hålla mig uppdaterad om hur det går i semifinalerna — ska LHC fixa en finalplats? Hur det än går så är det givet fikasnack på jobbet imorgon …